Många gånger när man ska låna pengar utav banken krävs det att du lämnar någon typ av säkerhet. Kortfattat kan sägas att det finns två olika typer av säkerhet: pantsättning av olika sorters tillgångar samt borgen.

Att ha borgen som säkerhet innebär att någon går in och tar på sig en förpliktelse att betala å en annan låntagares räkning. Viktigt att veta är att det finns två olika typer av borgensförbindelser, enkel borgen samt proprieborgen.

Enkel borgen
Enkel borgen innebär att det är först när låntagaren inte har möjlighet att betala och inte har någon utmätningsbar egendom kvar som borgensmannen tar över betalningsansvaret.

Proprieborgen
Proprieborgen innebär att borgensmannen ansvarar för lånet på samma sätt som låntagaren och banken har rätt att kräva borgensmannen på betalning när som helst och utan att först kräva låntagaren på pengarna.

Att vara borgensman kan innebära att man har antingen delat eller solidariskt betalningsansvar gentemot gäldenären. Exempelvis om det finns mer än en borgensman kopplat till samma avtal måste omfattningen av respektive persons ansvar finnas med i borgensåtagande. Ett solidariskt betalningsansvar innebär att banken kan kräva vem som helst av borgensmännen på betalning av hela beloppet. Däremot om det är delat betalningsåtagande som gäller kan banken endast kräva respektive andel av varje person.

Skulle situationen vara sådan att en borgensman tvingas att betala har denna person en så kallad regressrätt, vilket innebär att rättigheten finns att få kräva tillbaka pengarna av låntagaren.

Viktigt att tänka på
Det är oerhört viktigt att verkligen ha tänkt igenom beslutet att skriva under borgen för någon annan. Det är ett stort åtagande att ta på sig en annan persons skulder. Om det skulle vara så att låntagaren hamnar i ekonomiska svårigheter innebär det för dig som har ett borgensåtagande att det kan sluta med att villa eller bostadsrätt blir utmätt för att kunna betala skulden. Om du ska gå i borgen för någon försök därför att begränsa beloppet du ansvarar för genom att avtala ett delat betalningsansvar. Försök dessutom få enkel borgen istället för proprieborgen. Då begränsar du möjligheterna för banken att vända sig till dig för att kräva betalning.

Försök vara långsiktigt förutseende när du funderar på att skriva på ett borgensavtal. Att ha ett borgensåtagande kan innebära att din kreditvärdigheten sjunker och möjligheten att få egna lån kan försvåras, något som kan ställa till problem om du någon gång i framtiden önskar att köpa hus eller något liknande.

Som borgensman har du dessutom inga juridiska rättigheter att säga upp ditt åtagande. Det enda sättet att möjligen kunna bli fri från sitt borgensåtagande skulle vara om låntagaren kan erbjuda borgenären en annan säkerhet eller en annan borgensman i ditt ställe.

Det är alltid en god idé att då och då se över sin privatekonomi. Att boka en tid med en ekonomisk rådgivare kan vara väl värt besväret. Dessa finns tillgängliga hos alla större banker samt många andra företag. En ekonomisk rådgivare finns till för att hjälpa dig som privatperson och företagare att hitta rätt i en djungel av sådant som sparkonton, kreditkort, räntor och pensionsförsäkringar.

Då utbudet på marknaden är stort är det att rekommendera att innan du bokar ett möte med en rådgivare kontrollera att företaget finns i Finansinspektionens företagsregister. Endast de företag med tillstånd att föra rådgivning finns med i detta register. Skulle fallet vara sådant att företaget inte finns med är risken att de inte tillhandahåller regelrätt rådgivning utan istället inriktar sig mer på försäljning av banknära tjänster eller liknande.

Att komma väl förberedd till mötet med banken underlättar både för dig själv och för rådgivaren. Det är garanterat väl investerad tid att inför mötet gå igenom din egen eller familjens nuvarande situation, tänka igenom hur man skulle vilja ha det och ta med information och dokumentation till mötet.

Nedan är exempel på några frågor som kan vara bra att inhämta information om och fundera kring.

• Vilka bankkonton finns i hushållet idag?
• Vad används dessa konton till?
• Finns någon kontinuerligt sparande? Hur mycket skulle vara önskvärt att spara?
• Vad är planerna inför pensionen? Finns det något pensionssparande i dagsläget?
• Vilka lån finns idag? Är hushållet belastat med några huslån eller övriga eller kreditlån?

Om mötet med banken gäller ett huslån är det en god idé att förbereda sig gällande detta också och fundera över frågor såsom följande:

• Vilka inkomster och utgifter har familjen?
• Finns det bygglov eller inte om ett husbygge planeras?
• Hur mycket pengar finns det till en kontantinsats?

Många personer känner sig osäkra i mötet med banken. Det kan därmed vara bra att veta att det finns lagar som ska skydda dig som konsument gällande bankrådgivning. All rådgivning måste dokumenteras och du som kund ska få en kopia på denna dokumentation.

Det är viktigt att du som kund ställer frågor och krav på din bank. Det är sällan bråttom att fatta några finansiella beslut så ta din tid att tänka igenom den information som du har fått vid mötet med banken. Är det något du är missnöjd med eller undrar över dina banktjänster kan du alltid vända dig till Konsumenternas Bank- och Finansbyrå som finns till som bollplank och vägvisare just i sådana ärenden.

Fyra års studier på universitet kommer inte många svenskar undan med utan ett saftigt lån hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). Bidragsdelen i all ära men det är lånedelen som är det där lilla extra som gör att de flesta studenter faktiskt klarar sig någorlunda ekonomiskt under sin studietid.

Kort om CSN-lånet
Upplägget på lånet har ändrats genom åren och det finns idag personer med tre olika typer av lån, lån före 1989 (1), lån 1 januari 1989 till 30 juni 2001 (2) samt lån tagna efter 30 juni 2001 (3). Det är viktigt att veta att alla dessa tre har olika upplägg gällande återbetalning och förutsättningar kan därmed variera för personer med olika lån.

Typ, Återbetalningstid & Ränta

1. Hur stor skuld du hade och hur gammal du var när du började betala tillbaka avgör hur länge du måste betala tillbaka på det. Tabeller finns för att beräkna din egen återbetalningstid. Ingen ränta. Däremot räknas skulden om årligen utifrån beräkningar av konsumentprisindex.
2. Återbetalningstiden för personer med detta lån varierar då beloppet som du betalar tillbaka varje år beräknas på din inkomst. CSN tillhandahåller verktyg på sin hemsida för en uppskattning av återbetalningstiden. Beräknas på statens genomsnittliga upplåningskostnad de senaste tre åren.
3. Återbetalningstiden är som längst 25 år. Tiden kan beräknas på kortare antal år om du inte lånat så mycket pengar. Beräknas på statens genomsnittliga upplåningskostnad de senaste tre åren, är frågan gällande huruvida det är smart att förtidsbetala sitt lån hos CSN. Svaret är inte självklart och många är åsikterna både för och emot. Eftersom olika personer har olika mycket lån och olika typer av lån och de ekonomiska förutsättningarna för att betala tillbaka är individuella bör självklart utgångspunkten när du funderar över att betala tillbaka ditt lån vara att se över vilka alternativ som finns till ditt befintliga lån.

Fördel & nackdelar med CSN-lån

Låg ränta
CSN-lånet är inte konjunkturkänsligt på samma sätt som vanliga lån. Räntan beräknas enligt ett snitt på de statliga upplåningskostnaderna de senaste tre åren så ‘släpar’ räntehöjningen. Att räntan baseras på statens upplåningskostnader innebär att du är garanterad en låg ränta.

30% avdrag
Ett argument som tycks vara vanligt vid diskussioner kring att lösa sitt lån är att det går att göra 30% avdrag på räntekostnaderna på exempelvis huslån. Bra att veta är att räntan på CSN-lånet redan från början är automatiskt reducerat.
Övriga fördelar med lånet är att det alltid skrivs av vid dödsfall, alltid skrivs av vid en viss ålder och det finns ingen säkerhet kopplad till lånet. Inte heller syns lånet som en belastning när det görs en kreditupplysning på dig och tas därmed inte med i beräkningarna i de fall som du ansöker om andra lån.

Andra argument
Har du extra pengar som du funderar på att använda som extra avbetalning alternativt slutbetalning bör du se över vilka övriga investeringsalternativ som finns. CSN-lånet är tveklöst ett fördelaktigt lån och har du behov av att ta andra lån utöver CSN-lånet eller redan har exempelvis ett bolån kan det finnas all anledning att se över amorteringen på det andra lånet och lägga extra pengar på det istället för CSN-lånet då det i långa loppet är det dyrare lånet. Personer som lätt bränner sina besparingar kan det vara en god investering att betala in till CSN för att minska eller slutbetala lånet.

Kort och gott kan sägas att en ränta är detsamma som kostnaden för dig att låna pengar av banken. Ofta talas det om styrräntan på nyheterna och på bankerna pratar de om fasta räntor och effektiva räntor men vad är egentligen vad och varför har du den ränta som du har på ditt lån?

Vanliga begrepp

• Fast ränta – Fast ränta innebär att lånet är bundet till en och samma ränta under en viss tid. En fast ränta binds vanligtvis till mellan två och fem år.
• Rörlig ränta – Att ha rörlig ränta på sitt lån innebär att räntan följer oftast marknadsräntan och ändras i takt med att denna ändras.
• Reporäntan – Reporäntan, också kallad styrräntan, är den ränta som Riksbanken tar ut vid utlåning till landets banker. Reporäntan styr bankernas kostnader och är ett medel för staten att kontrollera penningflödet i samhället. Många gånger har reporäntan direkt och stor påverkan på bankernas rörliga lån då bankerna ändrar sina räntor i takt med att reporäntan ändras. Lån med fast ränta påverkas också av att reporäntan höjs eller sänks men mer på längre sikt då bankerna prognostiserar för en längre tid när de sätter en fast ränta.
• Effektiv ränta – När det talas om effektiv ränta är detta ingen specifik ränta som tas ut på det aktuella lånet. Den effektiva räntan är alla kostnader kopplade till ett lån beräknat som ränta och används som ett samlat mått för hur dyrt ett lån är inklusive administrationsavgifter och övriga avgifter. Att jämföra den effektiva räntan på olika lån ger oftast en betydligt klarare bild än att titta enbart på den ordinarie räntan.

Bankens bedömning
När du vill låna pengar av en bank görs en så kallad kreditupplysning på dig. En kreditupplysning är en lista av ekonomisk information om dig som person. Den visar vilken taxerad inkomst du hade det senaste taxeringsåret, eventuella betalningsanmärkningar, civilstånd, folkbokföringsuppgifter, redan beviljade och utnyttjade kredit samt en lång rad övrig information. Vid ansökningstillfället görs en samlad bedömning av dina uppgifter som sedan automatiskt jämförs med en databas av liknande ansökningar. Utifrån detta beräknas den risk som banken anser att det innebär att låna ut sina pengar till dig utifrån dagens förutsättningar. Räntan på ett beviljat lån är en del av det resultat som fås fram genom att göra denna riskbedömning.

För att göra det lite klarare vad som påverkar bedömningen av din ansökan kan kortfattat sägas att dessa faktorer påverkar:

• Hur mycket pengar du lånar – ju mer pengar du lånar av banken desto större krav ställs det på din ekonomi för att kunna betala tillbaka pengarna, genom exempelvis högre månadskostnad.
• Hur mycket pengar du tjänar – en fast inkomst innebär en trygghet för banken. En högre inkomst innebär därtill i tvära drag bättre återbetalningsförmåga och ännu större trygghet för banken.
• Redan beviljade och utnyttjade kredit – varje lån man tar innebär att hushållets månatliga kostnader höjs. En person som redan har mycket lån har högre utgifter än en person utan lån.
• Om det finns säkerhet – att banken kan ta säkerhet i exempelvis en bil eller ett hus innebär en garant för banken att få tillbaka utlånade pengar. Återigen minskar risken med ökad garanti på återbetalning av utlånade pengar.

Att missa en betalning är inte alltid hela världen. Men för den som inte håller ögonen öppna och är uppmärksam på de brev som ramla innanför dörren kan en missad betalning leda till stora tråkigheter. Skulder växer fort och ju längre du väntar med att ta tag i problemet desto dyrare blir det att lösa det. I värsta fall kan missade betalningar leda till att du får en betalningsanmärkning. Att hamna i Kronofogdemyndighetens register tar dock längre tid än många anar. Som ett förtydligande i vad som händer om man inte betalar en faktura eller ett lån här är en kort förklaring av de olika stegen som sammanställts nedan.

Förfallodag
Förfallodag är en överenskommelse mellan säljare och köparen om vilken som är sista dagen som säljaren ska ha mottagit betalning. Finns ingen avtalad förfallodag gäller regeln att betalning ska ske när säljaren ber om det.

Påminnelse
En fordringsägare har rätt att ta ut en påminnelse avgift. Detta kan göras under förutsättningen att det finns avtalat om detta. Det är oerhört viktigt att du själv håller koll på förfallodagen för dina räkningar för att slippa påminnelseavgift. Fordringsägaren är i de flesta fall inte skyldig att skicka ut någon påminnelse om betalning. I dagsläget är den högsta påminnelseavgift som företag kan ta ut 50 kronor.

Dröjsmålsränta – övriga avgifter
Även dröjsmålsränta är något som en fordringsägare har rätt att ta ut om fallet är så att det finns angivet i avtalet. Om inget finns avtalat gällande just dröjsmålsränta gäller räntelagen vid sen betalning. Häri finns angivet att dröjsmålsränta får tas ut en månad efter den dagen som det ursprungliga betalkravet skickades ut.

Rättsliga åtgärder – Inkasso
En obetald faktura kan leda till att fordringsägaren eller ett inkassobolag på uppdrag av fordringsägaren skickar ett inkassokrav till dig. I ett inkassokrav ska det på ett tydligt sätt framgå vilket som är det totala skuldbeloppet, aktuell ränta samt eventuella inkassokostnader. Endast bolag med tillstånd ifrån Datainspektionen med grund i inkassolagen har rätt att utöva inkassoverksamhet. Att få ett inkassokrav betyder inte att du har fått en betalningsanmärkning.

Betalningsföreläggande
Ett företag kan i nästa steg vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få godkännande om att skicka ett betalningsföreläggande, med andra ord ett beslut om att du är skyldig att betala ett krav. Ett betalningsföreläggande skickas hem till dig i form av ett brev, så kallad delgivning, som du ska kvittera och skicka tillbaka. Det är först när du godkänt skulden som Kronofogden kan fastslå din skuld och driva in pengarna. Om fordringsägaren och kund inte kan komma överens om skulden kan fordringsägaren dra ärendet till tingsrätten. Om du inte har några invändningar mot betalningskravet fastslår Kronofogdemyndigheten skulden och ett utslag skickas hem till dig och fordringsägaren kan låta Kronofogdemyndigheten driva in skulden.

Betalningsanmärkning
Det är först när Kronofogdemyndigheten har fastslagit skulden som du får en så kallad betalningsanmärkning. Betalningsanmärkning är ett samlingsnamn som kreditupplysningsföretag använder för en rad olika händelser där en person inte har betalt sina skulder. Denna anmärkning är i de flesta fall ett hinder för dig att kunna få ta lån, starta telefonabonnemang etc. En betalningsanmärkning ligger kvar i registret i 3 år från utslagsdatumet. Detta gäller oavsett om den aktuella skulden har betalts eller inte.

Möjligheterna att ta lån har ökat väsentligt genom åren. Konkurrensen på lånemarknaden är hård och det finns idag ett stort utbud av banker och andra låneinstitut som erbjuder allt från traditionella bolån till privatlån utan säkerhet och SMS-lån. Villkoren för att låna pengar varierar dock stort och bankerna bedömer dina möjligheter att få din ansökan beviljad utifrån en rad punkter vid ansökningstillfället. Sådana bedömningspunkter kan exempelvis vara hur mycket pengar du vill låna, under hur lång tid du kan tänka dig att betala tillbaka lånet, hur stor din taxerade inkomst är samt hur många befintliga lån som du betalar på redan.

Att ansöka om det aktuella lånet tillsammans med en eller flera andra personer kan vara en lösning för dig som har problem att få lån beviljade på egen hand. Att ta ett lån tillsammans med någon kallas att ha medlåntagare. Olika banker har olika benämningar på medlåntagare men funktionen är i de flesta fall den samma. En medlåntagare kan vara exempelvis en maka eller make, sambo eller annan nära anhörig. Att ha medlåntagare är framförallt vanligt vid huslån och billån.

Fördelar
De fördelar som finns med att ha medlåntagare på ett lån är att i och med att det är två eller flera personer som delar betalningsansvaret så anser banken att återbetalningsförmågan är högre. En högre återbetalningsförmåga anses innebära lägre risk för banken att förlora utlånade pengar. I och med detta så ökar många gånger chansen att få lånet beviljat om du ansöker tillsammans med någon annan. Att ha medlåntagare på sitt lån kan i vissa fall också bidra till att banken beviljar bättre villkor för det aktuella lånet, såsom ett högre lånebelopp, lägre ränta och/eller andra månadskostnader.

Skyldigheter
En medlåntagare har ett solidariskt betalningsansvar gentemot banken tillsammans med låntagaren. Ett solidariskt betalningsansvar innebär att medlåntagaren har samma åtagande som låntagaren att återbetala lånade pengar till banken. Banken kan kräva vem som helst av parterna på pengarna. Att ha en medlåntagare ska inte förväxlas med att ha en borgensman (enkel borgen alternativt proprieborgen) för ett lån. Kortfattat innebär en enkel borgen att banken endast får kräva pengar då låntagaren inte kan betala själv och vid proprieborgen är borgensmannen inte avtalspart vilket dock gäller för medlåntagaren.

Vad som är viktigt att observera som medlåntagare är att du alltid måste deklarera för din del av lånet. Vid bolån står låntagare och medlåntagare på hälften av lånebeloppet var och parterna ska därmed deklarera för respektive 50 % av det lånade beloppet.

Ränteavdrag, eller räntereduktion som det egentligen heter, innebär att den person som lånar pengar får dra av 30 procent av sina ränteutgifter mot annan inkomst när skatten ska betalas. Avdragseffekten på underskottsavdrag för exempelvis låneräntor är på 30 procent.

Exempel

Säg att din beskattningsbara inkomst är 300 000 kr och enkelt räknat så är skatten 90 000 kr (30% av 300 000 kr). Om du har haft ränteutgifter på 80 000 kr får du en skattereduktion på 30% vilket således innebär en skattereduktion på 24 000 kr. Din beräknade skatt på 90 000 kr reduceras med 24 000 kr och landar på 66 000 kr. Källa skatteverket.se.

Över 100 000 kr – 21 procent

Observera: om du har betalt mer än 100 000 kronor i ränta under året så är avdragseffekten 21 procent på den del som överstiger 100 000 kronor. Du får alltså dra av 30 procent för räntekostnaderna upp till 100 000 kronor och allt över detta får du dra av 21 procent. Detta kan man faktiskt tänka på i förväg om man är flera personer som står skrivna på ett lån. Då kan man skatteplanera på så sätt att man fördelar räntekostnaderna mellan alla som står på lånet, så att man kan utnyttja reduktionen mest effektivt.

Ränta och förvaltningsutgifter

Det är viktigt att skilja mellan ränta och förvaltningsutgifter eftersom det gäller olika regler för hur man kan dra av dem i deklarationen. Som ränta räknas: ränta och avgift på byggnadskreditiv där den skattskyldige är låntagare, avbetalningsränta, checkräkningskredit, kredittillägg och kostnad för förtidslösen av lån (räntekompensation).När det gäller ränteutgifter så är de alltid avdragsgilla. Men ränteutgifterna måste uppgå till mer än 1000 kronor för att man ska kunna dra av dem, och då får man dra av det som överstiger 1000 kronor.

Till förvaltningsutgifter räknas aviavgifter för lån, kontokortsavgifter, avbetalningstillägg och expeditionskostnader vid lån och avbetalningsköp samt garantiavgift till bank för förmedlingslån eller notariatlån. Dessa går inte att dra av.

Kostnader runt lån och andra undantag

Det finns också vissa avgifter som inte alls är avdragsgilla, vare sig som ränta eller ränteutgifter. Dit hör exempelvis: låneuppläggningskostnad, kostnader för pantbrev och gravationsbevis, bankgarantiavgift, kostnader för kreditundersökning, ränta på studielån via CSN, räntegarantiavgift och ränta som har lagts till skulden.

Inflation innebär att den allmänna prisnivån i en ekonomi stiger. Ett exempel på hur man kan mäta inflationen är genom förändringen i Konsumentprisindex. KPI mäter priset på en korg av varor och tjänster. Man kan se hur denna korg med varor och tjänster kostar olika mycket över tid. Det beror på inflationen.

Hur snabbt priserna stiger beror på flera olika faktorer. I högkonjunktur stiger priserna oftast snabbare än under en lågkonjunktur. Anledningen är för att efterfrågan på varor och tjänster är högre i en högkonjunktur. Priserna kan också stiga eller sjunka när utbudet av en vara eller tjänst ändras. Ett exempel på detta är grönsakspriser som varierar beroende på vädret. Ju mer gynnsamt vädret har varit, desto större skörd och desto lägre pris. Vid svårare väderförhållanden, desto mindre skörd och desto högre pris på grönsakerna.

Riksbanken styr inflationen

Ett av Riksbankens huvuduppdrag är att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken har valt att tolka detta som att de ska hålla inflationen på en konstant nivå, kring två procent. I praktiken innebär det att inflationen håller sig mellan en och tre procent eftersom det finns ett litet toleransintervall. Anledningen till varför inflationen ska hållas låg och konstant är för att en låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling. Riksbanken kan påverka inflationen genom att höja eller sänka styrräntan, reporäntan. Dock tar det ganska lång tid innan ränteändringar får effekt, så banken måste jobba långsiktigt. SCB mäter inflationen (KPI) varje månad och genom dem kan man också ta del av historisk statistik över inflationen. Vad som ingår i den korg med varor och tjänster som utgör KPI beror på hushållen och hur mycket hushållen köper av vissa varor och tjänster. En vara eller tjänst som hushållen köper mycket av får en större vikt i korgen än en vara eller tjänst som hushållen köper lite av. Därmed får prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps mycket av ett större genomslag på KPI än prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps lite av.

Så påverkas vi som låntagare

Vi som konsumenter och låntagare påverkas förstås av inflationen och av att Riksbanken höjer och sänker reporäntan. Om Riksbanken behöver dämpa den framtida inflationen så höjer de reporäntan. Bankernas utlåningsräntor följer reporäntan, vilket innebär att en höjning leder till minskad investeringsvilja, minskad konsumtion och sjunkande börskurser. Det minskar också det allmänna efterfrågetrycket och så småningom även inflationen. En höjning av reporäntan kan kyla av ekonomin för att undvika överhettning under en högkonjunktur.

Om Riksbanken bedömer att inflationen håller på att bli för låg så sänker de reporäntan, vilket bidrar till att marknadsräntorna sjunker. Det får till följd att människor får en ökad vilja att konsumera och investera. Det blir ökade tillgångspriser, ökad belåning, ökad produktion, men också ett ökat inflationstryck, ett ökat tryck uppåt på den allmänna prisnivån. På så sätt kan en sänkt reporänta fungera som stimulans i en lågkonjunktur. En räntejustering får full effekt först efter ett till två år, vilket gör att det som styr Riksbankens beslut inte är dagens inflation, utan den inflationsnivå som förväntas vara om cirka två år.

Riksbanken är Sveriges Centralbank med gamla anor. Redan 1668 grundades banken under det dåvarande namnet Riksens Ständers Bank. Det är också världens äldsta centralbank. Banken har flera uppdrag, exempelvis att ansvara för penningpolitiken med målet att upprätthålla ett fast penningvärde, men också att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Historia

Sveriges Riksbank, eller Riksens Ständers Bank som den hette vid starten, grundades 1668, då Stockholm Banco avvecklades och istället köptes upp av Sveriges Riksdag. Stockholm Banco var Sveriges äldsta bank och den första banken i Europa som gav ut sedlar. Sverige har länge haft ett väl utvecklat bankväsende.

År 1897 antogs den första Riksbankslagen samtidigt med en lag som gav Riksbanken sin unika rätt att trycka sedlar. Privata banker får alltså inte trycka sina egna sedlar. De första rikssedlarna började ges ut av Riksbanken i början av 1900-talet.

Organisation

Riksbanken är en myndighet som ligger direkt under riksdagen. Riksbanken leds av en riksbankschef som väljs av riksbanksfullmäktige för sex år i taget. Nuvarande Riksbankschef heter Stefan Ingves. Myndigheten leds också av en direktion som består av sex ledamöter. Det är de som ansvarar för exempelvis penningpolitik, finansiell stabilitet, marknadsoperationer, betalningsväsendet samt bankens budget och administration. Det finns också riksbanksfullmäktige som består av elva ledamöter, valda av Sveriges riksdag, som är till för att övervaka och kontrollera direktionens arbete, men också för att besluta om hur sedlar och mynt ska se ut.

Riksbankens uppdrag och hur påverkar det oss?

Riksbankens uppdrag är att upprätthålla prisstabilitet och att gynna ett säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbanken ger ut sedlar och mynt och det är även Riksbanken som fastställer olika referensräntor, som reporäntan.

Ett av Riksbankens mål är att upprätthålla ett fast penningvärde. Det betyder framförallt att inflationen ska vara låg och stabil. Målet är att inflationen ska hålla sig kring två procent. För att kunna påverka inflationen använder man sig av räntan, men Riksbanken har också möjlighet att ändra penningmängden. Inflation betyder att priserna ökar, vilket innebär att man kan köpa färre antal varor för samma mängd pengar. Inflation innebär alltså att pengarna minskar i värde. Om du alltid handlar samma korg med varor kommer du att märka att priset du betalar för korgen ökar för varje år. Priset kan öka i snabbare takt eller i långsammare takt, beroende på inflationens takt. I Sverige har vi som mål att inflationen ska hålla sig runt två procent. I praktiken innebär det att inflationen rör sig mellan 1 och 3 procent. Genom att öka och sänka räntan kan Riksbanken styra inflationen, men det tar tid innan en ränteändring får effekt. Det kan dröja mellan ett och två år innan ränteändringen får full effekt. Därför arbetar Riksbanken ofta långsiktigt och penningpolitiken bygger på olika prognoser för den ekonomiska utvecklingen.

När Riksbanken ändrar styrräntan, Reporäntan, får detta till följd att andra räntor också påverkas. Räntorna påverkas beroende på hur bankerna tror att räntan och ekonomin kommer att utvecklas i framtiden. Detta får förstås betydelse för dig som konsument och låntagare. Räntor med långa löptider påverkas inte lika kraftigt som löpande räntor eller räntor med korta löptider.

Genom att ändra reporäntan påverkar Riksbanken också den totala efterfrågan i ekonomin. En lägre reporänta innebär att efterfrågan kommer att öka. För att möta en stigande efterfråga kan företagen antingen välja att höja sina priser eller välja att öka sin produktion. Att höja priserna alltför mycket brukar sällan vara populärt och därför brukar företagen vanligen välja att dels höja priserna gradvis och dels möta den stigande efterfrågan genom att öka produktionen. Det leder till att företagen måste anställa mer personal. Men i takt med att priserna höjs så kommer produktionen att återgå till sin ursprungliga nivå, vilket gör att företagen måste göra sig av med nyanställd personal. Penningpolitiken har alltså påverkan på en hel del i samhället. Men ett av riksbankens mål är just att upprätthålla ett fast penningvärde, vilket innebär att minska risken för att det ska bli alltför kraftiga svängningar i ekonomin.

Insättningsgaranti innebär att staten garanterar de pengar som privatpersoner sätter in på sina konton i banker och andra finansinstitut. Den statliga bankgarantin innebär att den som har satt in pengar ska kunna få tillbaka pengarna även om banken skulle gå i konkurs. Oftast finns dock olika begränsningar i hur stora belopp som ersätts och vilka typer av konton som skyddas enligt garantin. I dagsläget gäller garantin upp till 100 000 euro, ca 900 000 kr. Alla banker med insättningsgaranti upplyser om detta tydligt.

Historik

USA var det första land som införde insättningsgaranti på nationell nivå. Det var redan den 1 januari 1934 som det infördes. Beslutet var en följd av bankkrascherna som inträffade under 1933 i spåren efter den stora depressionen som inleddes 1929. Efter dessa händelser lagstiftades insättningsgarantin i form av den så kallade Glass-Steagall Act, som också etablerade The Federal Deposit Insurance Corporation (FDIC) för att hantera bankgarantin.

Här i Sverige så infördes en tillfällig bankgaranti under finanskrisen 1990-1994. Denna insättningsgaranti hanterades då av Bankstödsnämnden. Runt om i världen skedde liknande finansiella kriser i början av 1990-talet. Detta ledde till de gemensamma reglerna om insättningsgaranti som EU införde 1994. Den svenska statliga insättningsgarantin är lagstadgad i Lagen om insättningsgaranti (1995:1571). Insättningsgarantinämnden skapades för att hantera bankgarantin, men från och med 1 januari 1998 tog Riksgäldskontoret över ansvaret. Hittills har insättningsgarantin trätt in vid två konkurser: Custodia Credit och Allmänna Kapital. Båda gick i konkurs under 2006. Idag finns insättningsgaranti i närmare 100 länder runt om i världen.

Insättningsgaranti har införts dels för att skydda spararna, konsumenterna, men dels också för att skydda stabiliteten i betalningssystemet. När det sker finansiella kriser så finns det en risk för att sparare tar ut sina pengar från bankerna, för att de är rädda att förlora pengarna annars. Om många väljer att ta ut alla sina sparpengar samtidigt kan banksystemet falla samman, banken kanske inte klarar av att betala ut de önskade beloppen, vilket kan leda till en konkurs för banken. Detta kan sätta igång kedjereaktioner och finansiellt kaos som leder till problem och förluster för hela samhället. En statlig insättningsgaranti anses skydda mot sådana uttagsanstormningar.

Krav på insättningsgaranti

Enligt beslutet 1994 måste alla länder inom Europeiska Unionen ha en insättningsgaranti som uppfyller vissa minimikrav. Länderna måste garantera insättningar om minst 20 000 euro per person och garantin måste trygga en återbetalning till minst 90 procent. Utöver dessa minimikrav fick länderna själva utforma insättningsgarantin.

I samband med finanskrisen 2008 utökade flera EU-länder sina insättningsgarantier genom att garantera högre belopp. Flera länder valde att införa insättningsgarantier på obegränsade nivåer, först ut var Irland och därefter följde Danmark, Grekland och Tyskland efter. I slutet av 2008 bestämdes det gemensamt i EU att man skulle höja minimibeloppet som EU:s länder måste garantera till 50 000 euro istället för 20 000 euro. Det nya, högre beloppet har dock inte ännu trätt i kraft i alla EU:s länder ännu, då det också måste införlivas i ländernas nationella lagstiftning.

För Sverige innebar detta att insättningsgarantin höjdes till 100 000 euro (ca 900 000 kronor) per person och institut. Tidigare var garantin på maximalt 500 000 kronor. Belopp upp till 100 000 euro garanteras till hundra procent. I samband med att man höjde insättningsgarantins belopp så utökade man också de typer av konton som skyddas. Tidigare skyddade insättningsgarantin bara transaktionskonton. Numera omfattas i stort sett alla typer av insättningskonton. Om kontot omfattas av insättningsgarantin eller inte framgår alltid av kontovillkoren eller i årsbeskedet, annars kan du kolla med din bank vad som gäller. I och med ändringarna i oktober 2008 bestämdes det också att även utländska bankers filialer i Sverige ska omfattas av den svenska insättningsgarantin. Den statliga bankgarantin administreras idag av Riksgäldskontoret.